Spelmöte 2024-09-12

En kort summering av kvällens påhitt:

Tandor och Took blev illa till mods efter striden med goblinhorden (ni får själva välja hur/varför nästa gång; t.ex. kanske ni blev rejält illamående av synen av glasmästaren bland alla kropsdelar, eller blev katatoniska av någon PTSD). När deras vänner försökte trösta dem så hördes ett "Oh shit!" och en dörr slog igen mot rummet. De andra tre äventyrarna tog fart och jagade efter vad/vem som nu var på flykt. Efter att ha sprungit fel i nästan varenda gång hittade vi ett kontor i källaren som var omgjort till ett tillfälligt sovrum, samt ett rum som såg ut att ha agerat fängelsehåla åt någon/något nyligen. I kontoret fanns även lite papper som Skria hittade som talade om "förvandling" så troligen hade någon insjuknat i något och kanske låsts in.

Till sist hittade vi en tunnel i källaren som vi följde, på ett ställe grenade den av och ett monster av något slag stod och vaktade, så våra tre äventyrare valde att gå det andra hållet för att fånga rymlingen. Efter ca 500 meter tunnel kom vi ut i en liten vik där en liten träbåt låg strandad och en ensam goblin höll på att lasta i lådor i båten. Vi anföll och hade tänkt knocka goblinen för att kunna ställa lite frågor, men han visade sig snabbt vara extremt mycket tuffare än vi trodde så vi fick ta till dödligt våld ändå. Till slut fick Skria in en nådastöt på honom och vi kunde kika runt lite. I viken fanns rester från ett goblinläger, samt ett uppbrutet kassaskåp. Goblinen hade lite guld på sig och i lådorna hittade vi olikfärgade glasbitar, troligen delar av fönstret som kyrkan hade beställt (some assembly required).

Vi beslagtog ekan och paddlade bort till byns lilla brygga och tog hand om glasbitarna som var till kyrkan. Vi samlade även in våra två krassliga vänner och sov ut inne på en av böndernas höloft där vi hyrt in oss. Nästa dag så vaktade Took vår vagn med glaset och Tandor vaktade så inget kom in/ut ur glasbruket. Vi andra tre tog oss ner i tunnlarna igen för att slåss mot monstret. Efter att monstret visade sig inte vara odöd och den hade tagit några bett ur Ragnar och Desai så lyckades den lilla tjyven kapa huvudet av varelsen (bild ovanför i chatten). Bakom den ledde tunnlarna till ruiner från före Smutsfot korsade Den Röda Öknen, där tyckte våra tre äventyrare att de nog behövde hela sitt sällskap och begav sig tillbaka upp till ytan.